Nu har jag snärjt in mej i för mycket grejer och snubblar på för många bollar i luften... Jag lär mej tydligen aldrig att känna in när jag behöver slå av på takten. Men nu vet jag att jag måste stanna upp, eftersom det olustiga trycket i bröstet är tillbaka och känslan av att inte hinna göra nåt 100-procentigt har infunnit sej.
I mitt lilla kaos som jag ställt till för mej själv, väljer jag att tro att Du Gud vill hjäpa mej och att Du mitt i detta ger mej ett medkännande leende och ännu en gång vill ta mej i handen och visa hur man finner ro... Ja jag vet att jag glömmer så lätt. Tack för ditt tålamod..
Det var en alldeles för hektisk helg för oss. Men man kan ju även välja att se det positiva, nämligen att:
Liverpool vände och vann i helgen... Min vackra Elin gifte sej i helgen... Träffade mina änglar till syskonbarn i helgen... Jag och Magnus fick några timmar själva i bil i helgen... Jag vann på Citadells mot grabbsen i helgen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar